Vad gör man när dammet ligger tjockt i lägenheten, när till och med blommorna klagar på att de inte får syre?
Går ut förstås.
Det gör Elias. På gatan hittar han en syrgastub, men den är tom. På jakt efter ett ställe att fylla den hamnar han på en dansskola, och lockas nedför trappan för att påbörja en danskurs. Där finns många vackra damer; svartkjolar, gulklänningar, flätor och dubbelflätor. Elias brinner som en eld, eller också precis tvärtom; han blir kall som stål. Svartkjolen är tjejen som fascinerar honom mest, men när han ska prata med henne blir han som ett skrämt lejon. Han blir besatt av hennes krafter.
På jakt efter Svartkjolen får Elias besök av kärleksgudinnan Afrodite, dras in i sociala medier och försöker på alla sätt fylla behovet av kärleksämnet ”ox”. Han hamnar i parallella världar där gåtan om den mystiska Svartkjolen överskuggar allt.
O2 – gastuber, damm och andra väsentligheter är Klas Berggrens andra roman, en surrealistisk skildring av livet och kärleken, en roman som bjuder läsaren på ständigt nya överraskningar.
Daniel Björk –
Det är som vanligt med Klas Berggren fiktion, en stor skopa fantasi och en stor skopa humor. O2 är en surrealistisk berättelse som till största delen utspelar sig i Stockholm och på dansklubben Chicago. Fantastiska saker händer. Det är först och främst en bok om mannens osläckbara och omättliga sug efter det motsatta könet. Den dansante Elias systematiserar som Linné, men tjejer istället för blommor. Många komiska och fantastiska inslag. Som när Elias träffar Afrodite. När dammkornen och blommorna i hans lägenhet lever sitt eget liv. I boken är det förutom tjejer syrgastuber som drar, och det allra högst speciella sociala mediet Kvitter. De sista kapitlen är ett äventyr och en tornado av fantasi. Det hela mynnar alldeles på slutet ut i en fullständig överraskning!
Ulf Wallgren (verifierad ägare) –
Humoristisk satir med många referenser till favoritsagan Trollkarlen från Oz !
Mats Ekqvist –
O2 är Klas Berggrens tredje bok. Alla tre utgör olika slags skönlitteratur och vi ser här hans mångsidighet som författare.
Boken kan läsas på flera sätt och jag intresserar mig speciellt för de psykologiska aspekterna. De kan läsas både som psykologisk underhållning och som underlag för analys.
Huvudpersonen (Elias) träffar olika flickor på en danskurs och det är relationen till en av dem (Carmen) som är handlingens huvudtema. Han blir förälskad i henne och när han försöker närma sig henne hamnar han i en serie drömlika förvecklingar. Det är mycket underhållande att läsa om hur Elias genom förberedelser och planering försöker handskas med sin blyghet och osäkerhet i kontakten med flickorna och det blev några leenden. Många läsare känner säkert igen detta.
Boken är full av överraskningar som t.ex. att dammkornen i Elias lägenhet är levande och att han pratar med blommorna.
En av de absoluta höjdpunkterna är när han träffar kärleksgudinnan Afrodite som han efter stora ansträngningar når fram till, men bara kroppsligt. Jag upplever att Afrodite har svårt att visa själslig kärlek, men samtidigt överger hon honom aldrig helt. Det är lätt att uppfatta Afrodite som en modersgestalt som trots känslomässiga brister ändå gör sin plikt. Syrgastuber och elektriska stötar är andra exempel på hur bl.a. spädbarnsårens anknytningsproblematik kan gestaltas psykologiskt. Även annan problematik symboliseras (bl a genom injektioner) i romanen.
Jag tycker att en svaghet är att det händer väldigt mycket och tempot i handlingen är väl högt. Detta riskerar att överskyla de djupt psykologiska aspekterna och ge intrycket att detta är en ytlig roman. Det intrycket kan spädas på av att nästan alla karaktärerna är ytligt skildrade och av att sexscenerna är långa. I en genre som denna där berättelsen är i sagoform och då symboliken är så viktig så är ytliga karaktärer dock inte nödvändigtvis en nackdel med tanke på att huvudpersonen Elias karaktär är djupare skildrad.
Det alltför höga tempot i början blir effektfullt i slutet då vi får veta att Carmen bär på en förbannelse. För att bli av med den måste hon göra en resa. Den gör hon tillsammans med Elias och de råkar ut för stora faror, vilka blir som värst när de nått resmålet. Slutet av romanen blir till en mäktig och vacker final när alla återförenas.
Sammanfattningsvis tycker jag att romanen ger mycket utifrån olika perspektiv. Det psykologiska innehållet är dock viktigast även om man kan läsa den som en spännande surrealistisk roman. Den ger verkligen mycket för de som är intresserade av psykologi och även för de som är mycket kunniga i ämnet. Dessutom är romanen säkerligen mycket intressant för de som vill läsa något utanför de vanliga ramarna.
Marcus Johansson (verifierad ägare) –
Det tog lite tid innan jag kom in i boken och jag hade svårt att hänga med i början. Det tar sin tid att smälta dammkorn och talande krukväxter. Liknar ingen annan bok som jag har läst. Bäst är nog den beskrivande stilen i texten, som gör att man lätt kan göra sig en bild av handlingen. Lätt att läsa och mot slutet har jag sträckläst för att få veta hur det skulle gå för Elias.
Trodde inte att detta skulle bli en “borderline-bok” (som t.ex. Träsk som Klas Berggren skrivit tidigare), men det finns en hel del om hur hur svårt det kan vara att kontrollera känslor och mående även i denna bok.